Posted on 

瑞典语Rivstat课外积累

Rivstart A1+A2 1

生词 (Vocabulary)

  1. 基本问候与介绍：

    • Hej! (你好)
    • Jag heter… (我叫…)
    • Varifrån kommer du? (你来自哪里？)
    • Jag kommer från… (我来自…)
    • Vad talar du för språk? (你说什么语言？)
    • Jag talar… (我说…)

  2. 职业：

    • Ingenjör (工程师)
    • Tandläkare (牙医)
    • Frisör (理发师)
    • Lärare (老师)
    • Läkare (医生)
    • Sjuksköterska (护士)
    • Webbdesigner (网页设计师)
    • Fotograf (摄影师)
    • Servitör (服务员)
    • Kock (厨师)
    • Förskolelärare (幼儿园老师)
    • Kemist (化学家)
    • Ekonom (经济学家)
    • Biolog (生物学家)

  3. 家庭与关系：

    • Gift (已婚)
    • Singel (单身)
    • Sambo (同居伴侣)
    • Skild (离婚)
    • Separerad (分居)
    • Flickvän (女朋友)
    • Pojkvän (男朋友)
    • Man (丈夫)
    • Fru (妻子)
    • Barn (孩子)
    • Son (儿子)
    • Dotter (女儿)
    • Bonusbarn (继子女)

  4. 其他常用词汇：

    • Pluggar (学习)
    • Studerar (学习)
    • Pensionär (退休人员)
    • Söker jobb (找工作)
    • Lycka till! (祝你好运！)
    • Jaha (哦，表示理解)
    • Nähä (哦，表示惊讶或疑问)

语法 (Grammar)

  1. **动词位置 (Verb Position)**：

    • 在陈述句中，动词通常位于第二位。
      • 例：Jag heter Patricia. (我叫Patricia。)
      • 例：Daniel heter jag. (我叫Daniel。)
    • 在疑问句中，动词也位于第二位。
      • 例：Kommer du från Spanien? (你来自西班牙吗？)

  2. **否定句 (Negation)**：

    • 使用 inte 来构成否定句，通常放在动词之后。
      • 例：Jag arbetar inte här. (我不在这里工作。)
      • 例：Jag jobbar inte nu. (我现在不工作。)

  3. **现在时 (Present Tense)**：

    • 动词的现在时形式通常不变，适用于所有人称。
      • 例：Jag är, du är, han/hon är, vi är, ni är, de är. (我是，你是，他/她是，我们是，你们是，他们是。)
      • 例：Jag talar engelska. (我说英语。)

  4. **疑问词 (Question Words)**：

    • Vad? (什么？)
    • Varifrån? (从哪里？)
    • Var? (在哪里？)
    • 例：Vad heter du? (你叫什么名字？)
    • 例：Varifrån kommer du? (你来自哪里？)

  5. **长元音与辅音 (Long Vowels and Consonants)**：

    • 瑞典语中有长元音和长辅音的区别，发音时需要注意。
      • 例：mobil → [mobiiil] (手机)
      • 例：kaffe → [kafffe] (咖啡)

  6. **字母表 (Alphabet)**：

    • 瑞典语字母表包括29个字母，包括Å, Ä, Ö。
      • 例：A [a], B [be], C [se], …, Å [å], Ä [ä], Ö [ö]

练习与活动 (Exercises and Activities)

  1. 对话练习：

    • 通过对话练习问候、介绍和询问基本信息。
    • 例：– Hej! Vad heter du? – Jag heter Maria. Och du?

  2. 听力练习：

    • 通过听力练习识别重音、长元音和辅音。
    • 例：Lyssna på dialogerna och markera lång vokal eller konsonant.

  3. 动词练习：

    • 识别句子中的动词位置，并进行否定句练习。
    • 例：Sätt ett kryss vid alla verb. (在所有动词旁边打勾。)

  4. 职业与家庭描述：

    • 通过图片和对话练习描述职业和家庭状况。
    • 例：– Vad arbetar du med? – Jag är läkare.

  5. 字母拼写：

    • 练习拼写名字和其他单词。
    • 例：– Hur stavar du det? – R - O - J - A - S.

总结

第一单元主要围绕基本问候、自我介绍、职业、家庭关系等主题展开，重点学习了动词位置、否定句、现在时等基础语法。通过对话、听力、拼写等多种练习形式，帮助学生掌握瑞典语的日常交流能力。

Rivstart 2

生词 (Vocabulary)**

  1. 问候与回应：

    • Hej! (你好)
    • Tjena! (嗨，非正式)
    • Tja! (嗨，非正式)
    • Hejsan! (你好，非正式)
    • God morgon (早上好)
    • God dag (日安，正式)
    • Hur mår du? (你好吗？)
    • Hur är läget? (情况如何？)
    • Hur är det? (怎么样？)
    • Hur står det till? (你好吗？正式)
    • Allt väl? (一切都好吗？)
    • Det är lugnt! (一切都很平静！)
    • Det är kanonbra! (非常好！)
    • Det är toppen! (太棒了！)
    • Det är så där. (还行吧。)
    • Inte så bra. (不太好。)
    • Ganska dåligt. (相当糟糕。)

  2. 职业与活动：

    • Journalist (记者)
    • IT-ingenjör (IT工程师)
    • Pensionär (退休人员)
    • Pluggar (学习)
    • Studerar (学习)
    • Trivs (感到舒适)
    • Längtar efter (想念)

  3. 物品与日常用品：

    • Väska (包)
    • Mobiltelefon (手机)
    • Tuggummipaket (口香糖包)
    • Läsplatta (平板电脑)
    • Kam (梳子)
    • Ordlista (词典)
    • Suddgummi (橡皮擦)
    • Mössa (帽子)
    • Penna (笔)
    • Bussbiljett (公交车票)
    • Banan (香蕉)
    • Flaska vatten (水瓶)
    • Tröja (毛衣)
    • Skor (鞋子)
    • Necessär (洗漱包)
    • Pass (护照)

语法 (Grammar)

  1. 问候与回应：

    • 瑞典语中有多种问候方式，分为正式和非正式。例如：
      • 正式：God morgon, God dag, Hur står det till?
      • 非正式：Hej, Tjena, Tja, Hejsan, Hur är läget?
    • 回应问候时，常用表达有：
      • 积极回应：Det är bra! (很好！), Det är kanonbra! (非常好！), Det är toppen! (太棒了！)
      • 中性回应：Det är så där. (还行吧。), Helt okej. (还行。)
      • 消极回应：Inte så bra. (不太好。), Ganska dåligt. (相当糟糕。)

  2. 动词的-s形式：

    • 瑞典语中有一些动词在现在时中带有-s后缀，表示被动或反身意义。例如：
      • trivs (感到舒适)：Jag trivs i Sverige. (我在瑞典感到舒适。)
      • ses (见面)：Vi ses på måndag. (我们周一见。)
      • hörs (听到)：Vi hörs senare. (我们稍后再联系。)
    • 这些动词的-s形式通常用于表达某种状态或被动行为。

  3. **主语代词 (Subjektspronomen)**：

    • 瑞典语的主语代词包括：
      • jag (我), du (你), han (他), hon (她), den/det (它), vi (我们), ni (你们), de (他们)
    • 这些代词在句子中通常位于动词之前。例如：
      • Jag heter Maria. (我叫Maria。)
      • Han jobbar på ett företag. (他在一家公司工作。)

  4. **疑问词 (Frågeord)**：

    • 常用的疑问词包括：
      • var (哪里)：Var bor du? (你住在哪里？)
      • varför (为什么)：Varför läser du svenska? (你为什么学瑞典语？)
      • hur (如何)：Hur mår du? (你好吗？)
      • vad (什么)：Vad heter du? (你叫什么名字？)
      • varifrån (从哪里)：Varifrån kommer du? (你来自哪里？)
    • 这些疑问词用于构建疑问句，通常位于句首。

  5. 名词的性别与不定冠词：

    • 瑞典语名词有两种性别：通性 (en-words) 和 中性 (ett-words)。
      • 通性名词使用 en 作为不定冠词，例如：en bok (一本书), en mobiltelefon (一部手机)。
      • 中性名词使用 ett 作为不定冠词，例如：ett papper (一张纸), ett tuggummipaket (一包口香糖)。
    • 名词的性别需要记忆，因为它们在语法上有不同的变化。

练习与活动 (Exercises and Activities)

  1. 问候与回应练习：

    • 通过对话练习不同的问候方式及其回应。
    • 例：– Hej! Hur är läget? – Det är bara bra! Själv då?

  2. 动词-s形式练习：

    • 识别带有-s后缀的动词，并理解其意义。
    • 例：Jag trivs i Sverige. (我在瑞典感到舒适。)

  3. 主语代词练习：

    • 通过填空练习正确使用主语代词。
    • 例：– Det här är Ola och Jenny. De kommer från Sverige.

  4. 疑问词练习：

    • 通过填空练习正确使用疑问词。
    • 例：– Var bor du? – I Göteborg.

  5. 名词性别与不定冠词练习：

    • 通过分类练习区分en-words和ett-words。
    • 例：Sortera orden: bok (en), papper (ett), mobiltelefon (en), tuggummipaket (ett).

总结

第二单元主要围绕问候、职业、日常用品等主题展开，重点学习了动词的-s形式、主语代词、疑问词等语法。通过对话、听力、拼写等多种练习形式，帮助学生掌握瑞典语的日常交流能力。

语法拓展

  1. 动词的-s形式：

    • 瑞典语中，动词的-s形式通常用于表达被动或反身意义。例如：
      • trivs (感到舒适)：Jag trivs i Sverige. (我在瑞典感到舒适。)
      • ses (见面)：Vi ses på måndag. (我们周一见。)
      • hörs (听到)：Vi hörs senare. (我们稍后再联系。)
    • 这些动词的-s形式通常用于表达某种状态或被动行为。

  2. 名词的性别与不定冠词：

    • 瑞典语名词有两种性别：通性 (en-words) 和 中性 (ett-words)。
      • 通性名词使用 en 作为不定冠词，例如：en bok (一本书), en mobiltelefon (一部手机)。
      • 中性名词使用 ett 作为不定冠词，例如：ett papper (一张纸), ett tuggummipaket (一包口香糖)。
    • 名词的性别需要记忆，因为它们在语法上有不同的变化。

Rivstart 3

生词 (Vocabulary)

  1. 数字与时间：

    • 数字：
      • noll (0), en/ett (1), två (2), tre (3), fyra (4), fem (5), sex (6), sju (7), åtta (8), nio (9), tio (10), elva (11), tolv (12), tretton (13), fjorton (14), femton (15), sexton (16), sjutton (17), arton (18), nitton (19), tjugo (20), trettio (30), fyrtio (40), femtio (50), sextio (60), sjuttio (70), åttio (80), nittio (90), hundra (100), tusen (1000), en miljon (1,000,000)
    • 时间表达：
      • klockan (几点), halv (半), kvart (一刻), fem över (过五分), fem i (差五分), prick (整点), sekund (秒), minut (分钟), timme (小时), fika (咖啡休息时间)

  2. 日常活动：

    • vaknar (醒来), stiger upp (起床), äter frukost (吃早餐), tar bussen (乘公交车), dansar (跳舞), äter lunch (吃午餐), promenerar (散步), skriver ett mejl (写邮件), tar en tupplur (小睡), lagar mat (做饭), äter middag (吃晚餐), diskar (洗碗), spelar piano (弹钢琴), tittar på teve (看电视), lyssnar på musik (听音乐), chattar (聊天), går och lägger sig (上床睡觉), somnar (入睡)

  3. 其他常用词汇：

    • gata (街道), telefonnummer (电话号码), född (出生), gammal (老的), kaffe (咖啡), liter (升), år (年), sekund (秒), minut (分钟), kvart (一刻), halvtimme (半小时), timme (小时)

语法 (Grammar)

  1. 数字的发音与拼写：

    • 瑞典语中的数字有特定的发音规则，尤其是 tjugo (20) 和 sju (7) 的发音需要注意。
      • tjugo 发音为 [c]，类似于英语的 “ch”。
      • sju 发音为 [f]，类似于英语的 “sh”。
    • 数字的拼写和发音需要特别注意，尤其是容易混淆的数字，如 1 (en/ett), 8 (åtta), 80 (åttio), 40 (fyrtio), 70 (sjuttio)。

  2. 时间表达：

    • 瑞典语中表达时间的方式有多种，常见的有：
      • klockan är halv sju (六点半)
      • klockan är fem över sju (七点五分)
      • klockan är kvart i sju (六点四十五分)
      • klockan är prick sju (七点整)
    • 时间表达中，klockan 可以用 hon 或 den 来指代，例如：
      • Hon är halv sju. (现在是六点半。)
      • Den är fem över sju. (现在是七点五分。)

  3. **动词的命令式 (Imperativ)**：

    • 动词的命令式用于表达命令或请求，通常去掉动词的现在时词尾。例如：
      • Titta! (看！)
      • Sov! (睡觉！)
      • Gå! (走！)
      • Sätt! (放！)
      • Lyssna! (听！)
      • Skriv! (写！)
    • 命令式的动词通常以元音或辅音结尾，具体形式取决于动词的现在时形式。

  4. **名词的定冠词形式 (Bestämd form)**：

    • 瑞典语名词的定冠词形式通过在名词后加后缀来表示。例如：
      • en klocka → klockan (钟表)
      • en frukost → frukosten (早餐)
      • ett piano → pianot (钢琴)
      • ett liv → livet (生活)
    • 定冠词形式用于指代特定的事物，而不定冠词形式用于泛指。

文章内容总结 (Sammandrag av texterna)

  1. 明白了！以下是第三单元中 Renates dag 和 Anjas dag 的瑞典语文章内容复制：

    Renates dag
    Renate är en mycket aktiv pensionär. Hon vaknar alltid klockan sex och stiger upp direkt. Klockan halv sju äter hon frukost. Efter frukosten tar hon bussen till stan. Hon har en danskurs mellan tio och tolv. Renate dansar lindy hop. Hon älskar dans! Efter dansen är hon mycket hungrig förstås. Klockan ett prick träffar hon en väninna och de äter lunch på en liten restaurang i stan. Idag äter Renate en stor biff med pommes frites och bearnaisesås.

    Renate promenerar hem efter lunchen. Det tar nästan en timme. På eftermiddagen skriver Renate ett mejl till en vän i USA. Hon berättar om livet i Sverige. Sedan tar hon en liten tupplur i soffan.

    Klockan halv åtta äter Renate middag. Efter middagen diskar hon och spelar lite piano. Pianot är en present från Klaus, Renates son. Sedan tittar hon på teve. Klockan tio börjar Renates favoritprogram. Det heter Familjen. Sedan lyssnar hon på musik och chattar med en väninna i Tyskland.

    Vid tolv är hon mycket trött. Hon går och lägger sig och somnar direkt.

    Anjas dag
    Anja vaknar klockan ett och stiger upp direkt. Hon är jätterrött. Sedan äter hon frukost och går till jobbet. På eftermiddagen träffar hon en vän och de äter lunch tillsammans. Efter lunchen promenerar hon hem och skriver ett mejl till en vän. Hon tar en tupplur och äter middag klockan sju. Efter middagen diskar hon, spelar gitarr och tittar på teve. Hon går och lägger sig vid elva och somnar direkt.

练习与活动 (Exercises and Activities)

  1. 数字练习：

    • 通过填空和听力练习掌握数字的发音和拼写。
    • 例：Skriv siffrorna på rätt plats. (将数字写在正确的位置。)

  2. 时间表达练习：

    • 通过对话练习时间表达。
    • 例：– Hur mycket är klockan? – Hon är halv sju. (现在几点了？六点半。)

  3. 动词命令式练习：

    • 通过填空和对话练习动词的命令式。
    • 例：Titta på verben i imperativ. Vad heter de i presens? (看动词的命令式形式，它们的现在时形式是什么？)

  4. 名词定冠词练习：

    • 通过填空和分类练习名词的定冠词形式。
    • 例：Stryk under alla substantiv i Renates dag. Är det bestämd eller obestämd form? (划出Renates dag中的所有名词，它们是定冠词形式还是不定冠词形式？)

总结

第三单元主要围绕数字、时间表达、日常活动等主题展开，重点学习了数字的发音、时间表达、动词命令式、名词定冠词形式等语法。通过对话、听力、拼写等多种练习形式，帮助学生掌握瑞典语的日常交流能力。

语法拓展

  1. **动词命令式 (Imperativ)**：

    • 瑞典语中，动词的命令式通常用于表达命令或请求。命令式的形式通常去掉动词的现在时词尾。例如：
      • titta (看) → Titta! (看！)
      • sova (睡觉) → Sov! (睡觉！)
      • gå (走) → Gå! (走！)
    • 命令式的动词通常以元音或辅音结尾，具体形式取决于动词的现在时形式。

  2. **名词的定冠词形式 (Bestämd form)**：

    • 瑞典语名词的定冠词形式通过在名词后加后缀来表示。例如：
      • en klocka → klockan (钟表)
      • en frukost → frukosten (早餐)
      • ett piano → pianot (钢琴)
      • ett liv → livet (生活)
    • 定冠词形式用于指代特定的事物，而不定冠词形式用于泛指。

Rivstart 4

生词 (Vocabulary)

  1. 购物与日常用品：

    • 购物相关词汇：
      • närbutik (便利店), kontantkort (电话卡), näsdukar (纸巾), snus (鼻烟), kebabställe (烤肉店), fika (咖啡休息时间), kiosk (报亭), lunchrestaurang (午餐餐厅), kafé (咖啡馆)
    • 食品与饮料：
      • falafel (法拉费尔), hamburgare (汉堡), lasagne (千层面), pommes frites (薯条), ostsmörgås (奶酪三明治), pizza (披萨), räksallad (虾沙拉), sushi (寿司), thaicurry (泰式咖喱), wrap (卷饼), soppa (汤), bröd (面包), kaffe (咖啡), te (茶), bulle (面包卷), kaka (蛋糕), smörgås (三明治), läsk (汽水), juice (果汁)
    • 水果与蔬菜：
      • paprikor (辣椒), gurkor (黄瓜), vindruvor (葡萄), purjolökar (韭葱), apelsiner (橙子), bananer (香蕉), äpplen (苹果), päron (梨), tomater (番茄)

  2. 其他常用词汇：

    • hjälpverb (助动词), infinitiv (不定式), imperativ (命令式), presens (现在时), demonstrativt pronomen (指示代词), sammansatta ord (复合词), betoning (重音), lång vokal (长元音), lång konsonant (长辅音)

语法 (Grammar)

  1. **助动词 + 不定式 (Hjälpverb + infinitiv)**：

    • 瑞典语中，助动词用于表达意愿、能力、必要性等，后面接动词的不定式。常见的助动词有：
      • kan (能), vill (想), ska (将), måste (必须)
    • 例：
      • Jag ska gå till närbutiken. (我要去便利店。)
      • Jag måste köpa ett kontantkort. (我必须买一张电话卡。)

  2. **指示代词 (Demonstrativt pronomen)**：

    • 瑞典语中的指示代词用于指代特定的事物，常见的有：
      • den här (这个), det här (这个), den där (那个), det där (那个)
    • 例：
      • Jag vill ha den här bullen. (我想要这个面包卷。)
      • Jag skulle vilja ha det där tuggummipaketet. (我想要那个口香糖包。)

  3. **复合词 (Sammansatta ord)**：

    • 瑞典语中有许多复合词，由两个或多个词组合而成。复合词通常有两个长音。
    • 例：
      • näsduk (纸巾) = näsa (鼻子) + duk (布)
      • kontantkort (电话卡) = kontant (现金) + kort (卡)

  4. **动词的命令式 (Imperativ)**：

    • 动词的命令式用于表达命令或请求，通常去掉动词的现在时词尾。例如：
      • Titta! (看！)
      • Sov! (睡觉！)
      • Gå! (走！)
      • Sätt! (放！)
      • Lyssna! (听！)
      • Skriv! (写！)

  5. **名词的复数形式 (Substantiv: plural obestämd form)**：

    • 瑞典语名词的复数形式分为五组，常见的复数后缀有：
      • -or (例：gurkor → gurka)
      • -ar (例：hamburgare → hamburgare)
      • -er (例：apelsiner → apelsin)
      • -n (例：äpplen → äpple)
      • - (无变化) (例：päron → päron)

文章内容总结 (Sammandrag av texterna)

  1. 以下是第四单元中 I närbutiken、På kebabrestaurangen 和 På kaffet 的瑞典语文章内容复制：

I närbutiken

I närbutiken
– Ja, tack! Nästa!
– Hej! Jag skulle vilja ha det här tuggummipaketet.
– Det kostar 12 kronor. Något annat?
– Jag vill ha ett kontantkort också, tack.
– Javisst! De kostar 120 eller 240.
– Då tar jag det för 120. Kan jag få ett paket näsdukar också?
– Självklart! Något mer?
– Nej, tack. Det var bra så.
– Det blir 143 kronor, tack.
– Tar ni kort?
– Absolut. Sätt in kortet här och slå koden.
– Jag har ingen kod, tyvärr.
– Då kan du skriva din namnteckning här. Har du leg?
– Ja, här.
– Vill du ha kvittot?
– Ja, tack.

På kebabrestaurangen

På kebabrestaurangen
– Hej! En falafelmeny, tack.
– Vill du äta här eller ta med?
– Jag äter här.
– Vad vill du dricka?
– En mellanläsk, tack.
– Var det bra så?
– Jag skulle vilja ha en kaffe också.
– Menyn kostar 67 och kaffet 15. Det blir 82, tack.
– Här är 100.
– Har du 2 kronor?
– Ja, vänta lite… Här.
– Då får du en tjuga tillbaka.
– Tack.

På kaffet

På kaffet
– En latte, tack.
– Vill du ha en liten eller en stor?
– En stor, tack.
– En stor latte. Vill du ha något att äta till kaffet?
– Ja, jag vill ha den där bullen, tack. Vad kostar den?
– Den här? Det är en lyxbulle! Den kostar 26 kronor.
– Jag tar den.
– Varsågod. Då blir det 61 kronor.
– Här.
– Tack! Jag kommer med latten strax.
– Tack.

练习与活动 (Exercises and Activities)

  1. 助动词练习：

    • 通过填空和对话练习助动词的使用。
    • 例：Stryk under alla hjälpverb + infinitiv i Jag måste köpa … (划出“我必须买……”中的所有助动词 + 不定式。)

  2. 指示代词练习：

    • 通过填空和对话练习指示代词的使用。
    • 例：Titta på prislistorna nedan. Säg fraser med demonstrativt pronomen. (看下面的价格表，用指示代词造句。)

  3. 复合词练习：

    • 通过填空和听力练习复合词的发音和拼写。
    • 例：Markera alla sammansatta ord i menyn från lunchrestaurangen och kaféet. (划出午餐餐厅和咖啡馆菜单中的所有复合词。)

  4. 动词命令式练习：

    • 通过填空和对话练习动词的命令式。
    • 例：Titta på verben i imperativ. Vad heter de i presens? (看动词的命令式形式，它们的现在时形式是什么？)

  5. 名词复数形式练习：

    • 通过填空和分类练习名词的复数形式。
    • 例：Sortera. Titta på pluralformen. (分类，看复数形式。)

总结

第四单元主要围绕购物、日常用品、食品与饮料等主题展开，重点学习了助动词 + 不定式、指示代词、复合词、动词命令式、名词复数形式等语法。通过对话、听力、拼写等多种练习形式，帮助学生掌握瑞典语的日常交流能力。

语法拓展

  1. **助动词 + 不定式 (Hjälpverb + infinitiv)**：

    • 瑞典语中，助动词用于表达意愿、能力、必要性等，后面接动词的不定式。常见的助动词有：
      • kan (能), vill (想), ska (将), måste (必须)
    • 例：
      • Jag ska gå till närbutiken. (我要去便利店。)
      • Jag måste köpa ett kontantkort. (我必须买一张电话卡。)

  2. **指示代词 (Demonstrativt pronomen)**：

    • 瑞典语中的指示代词用于指代特定的事物，常见的有：
      • den här (这个), det här (这个), den där (那个), det där (那个)
    • 例：
      • Jag vill ha den här bullen. (我想要这个面包卷。)
      • Jag skulle vilja ha det där tuggummipaketet. (我想要那个口香糖包。)

  3. **复合词 (Sammansatta ord)**：

    • 瑞典语中有许多复合词，由两个或多个词组合而成。复合词通常有两个长音。
    • 例：
      • näsduk (纸巾) = näsa (鼻子) + duk (布)
      • kontantkort (电话卡) = kontant (现金) + kort (卡)

Rivstart 5

生词 (Vocabulary)**

  1. 娱乐与活动：

    • 电影与剧院：
      • bio (电影院), teater (剧院), opera (歌剧), konsert (音乐会), pjäs (戏剧), skräckfilm (恐怖电影), romantisk film (浪漫电影), dokumentär (纪录片), komedi (喜剧), actionfilm (动作片), science fiction-film (科幻电影), drama (剧情片), thriller (惊悚片)
    • 体育活动：
      • hockey (冰球), fotboll (足球), innebandy (室内曲棍球), skidor (滑雪), skridskor (滑冰), skateboard (滑板), tennis (网球), squash (壁球)
    • 其他活动：
      • fika (咖啡休息时间), trädgårdsarbete (园艺), jaga (打猎), fiska (钓鱼), auktioner (拍卖), museum (博物馆), kyrka (教堂), krogen (酒吧), restaurang (餐厅), bar (酒吧)

  2. 时间与频率：

    • 星期：
      • måndag (星期一), tisdag (星期二), onsdag (星期三), torsdag (星期四), fredag (星期五), lördag (星期六), söndag (星期日)
    • 频率副词：
      • aldrig (从不), sällan (很少), ibland (有时), ofta (经常), alltid (总是)

  3. 其他常用词汇：

    • hjälpverb (助动词), infinitiv (不定式), imperativ (命令式), presens (现在时), preteritum (过去时), adjektiv (形容词), adverb (副词), tycker om (喜欢), gillar (喜欢)

语法 (Grammar)

  1. **助动词 + 不定式 (Hjälpverb + infinitiv)**：

    • 瑞典语中，助动词用于表达意愿、能力、必要性等，后面接动词的不定式。常见的助动词有：
      • kan (能), vill (想), ska (将), måste (必须)
    • 例：
      • Jag ska gå på bio ikväll. (我今晚要去看电影。)
      • Jag måste plugga imorgon. (我明天必须学习。)

  2. **频率副词 (Adverb för frekvens)**：

    • 频率副词用于描述动作的频率，常见的有：
      • aldrig (从不), sällan (很少), ibland (有时), ofta (经常), alltid (总是)
    • 例：
      • Jag går aldrig på opera. (我从不看歌剧。)
      • Jag går ofta på bio. (我经常去看电影。)

  3. **形容词的形式 (Adjektiv: former)**：

    • 瑞典语形容词的形式根据名词的性别和数变化。常见的形式有：
      • en-words (通性名词)：romantisk film (浪漫电影)
      • ett-words (中性名词)：roligt program (有趣的节目)
      • 复数形式：romantiska filmer (浪漫电影), roliga program (有趣的节目)
    • 例：
      • Jag tycker om romantiska filmer. (我喜欢浪漫电影。)
      • Det är ett roligt program. (这是一个有趣的节目。)

  4. **动词的过去时 (Preteritum)**：

    • 瑞典语动词的过去时用于描述过去发生的动作。常见的过去时形式有：
      • 规则动词：-de, -te (例：gick, såg)
      • 不规则动词：特殊变化 (例：var, hade)
    • 例：
      • Jag gick på bio igår. (我昨天去看电影了。)
      • Jag såg en bra film. (我看了一部好电影。)

文章内容总结 (Sammandrag av texterna)

以下是第五单元中 Ska vi gå på Experimentteatern?、Vad gör du på fritiden?、Vilken film ska vi se? 和 Prat om helgen 的瑞典语文章内容复制：

Ska vi gå på Experimentteatern?

Ska vi gå på Experimentteatern?
1 – Vill du se Valkyrian på Operan nästa vecka?
– Vilken dag?
– På tisdag.
– Tyvärr, jag kan inte. Jag ska träffa Peter då.
– Jaha. Vad synd!

2 – Kicki och jag ska gå på bio på lördag. Vill du hänga med?
– Ja, vad kul! Vad ska ni se för film?
– Semester i helvetet.
– Okej. Var går den?
– På Centralbion. Den börjar klockan åtta.
– Då kanske vi kan ta ett glas vin efter?
– Absolut!

3 – Har du lust att gå på hockey med mig på onsdag?
– Ja, gärna. Vilka spelar?
– Det är Djurgården mot Färjestad, på Hockeyarenan.
– Vad skoj! När är det?
– Klockan sju. Jag fixar biljetter.
– Toppen!

4 – Vad ska du göra på fredag?
– Jag vet inte. Hur så?
– Jag har två biljetter till Stadsteatern. Vill du följa med?
– Det låter kul. Vad är det för pjäs?
– Ett drömspel.
– Jaa … jag vet inte, Strindberg är inte precis min favorit.
– Nej, men okej. Då frågar jag Sergej i stället.

5 – Ska vi gå på Experimentteatern ikväll?
– Experimentteatern? Vad går där?
– Det är Akrobatisk poesi. Gratis!
– Nja, jag vet inte. Kan vi inte ta en öl i stället?
– Tja, varför inte.

Vad gör du på fritiden?

Vad gör du på fritiden?
1 Jag brukar träffa vänner. Vi går ofta på teater eller konsert. Jag älskar klassisk musik! På tisdagar går jag alltid på vattengympa. Jag går sällan på restaurang, men jag äter ofta middag med vänner hemma.

2 Jag brukar lyssna på musik och titta på filmer på datorn. Jag gör filmer själv också. Ibland går jag på bio med kompisar. På söndagar tränar jag med min hund Apollo. Han tycker om att göra trick.

3 Jag har inte så mycket frittid, men jag brukar läsa böcker. Ibland promenerar jag i parken. På måndagar sjunger jag alltid i en kör. Det är fantastiskt! Jag gillar att laga mat också. Jag lagar ofta asiatisk mat.

4 På fritiden brukar jag jobba i trädgården. Jag och min sambo har en stor trädgård med många blommor. Vi åker sällan till stan. På söndagar åker jag ofta på auktioner på landet. Jag tycker om fina saker.

5 Jag brukar jaga och fiska. Ibland går jag till biblioteket och läser tidningar. Jag går aldrig på bio, men jag tittar på teveserier ibland. Jag gillar polisserier. Min fru och jag brukar åka till Spanien på vintern. Vi har en lägenhet där.

Vilken film ska vi se?

Vilken film ska vi se?
Det är söndag och Per och Mia vill gå på bio ikväll. De läser bioannonserna i tidningen. Vilken film ska de se?
Per: Jag skulle vilja se en härlig, romantisk film ikväll. Vi kanske kan se Jag älskar dig?
Mia: Nja, jag vet inte. Kan vi inte se en historisk film i stället? Titta, på Rex går Platon, Aristoteles och jag. Den är bra, tror jag!
Per: Men den börjar klockan sju och slutar halv elva! Jag vill inte se en så lång film.
Mia: Okej. Men den här då: Semester i helvetet? En klassisk, engelsk skräckfilm.
Per: Mia, jag tycker inte om läskiga filmer!
Mia: Hmm, vad svårt! Men du, det går ett roligt program på teve ikväll, Sveriges kungar efter Gustav Vasa. Det kan vi se! Då kan vi ha en hemmakväll i stället.
Per: Okej, då. I så fall kan jag titta lite på fotbollsmatchen också.

Prat om helgen

Prat om helgen
Det är måndag och Per är tillbaka på jobbet. Han fikar tillsammans med en kollega och pratar om helgen.

Erik: Anki och jag gick på bio och såg en jättebra film i helgen, Jag älskar dig. Den måste du se!
Per: Hmm … Jag ville se Jag älskar dig på bio igår. Men Mia ville se en annan film så vi stannade hemma i stället.
Erik: Okej. Vad gjorde ni då?
Per: Vi ringde och beställde pizza. Sedan åt vi framför teven och tittade på en dokumentär, Sveriges kungar efter Gustav Vasa.
Erik: Jaha. Var den bra?
Per: Nej, jag tyckte att den var jättedålig och jag somnade i soffan. Och Mia mådde inte så bra. Hon hade feber så hon somnade också framför teven.
Erik: Oj då. Det låter inte som en toppenkväll direkt.
Per: Nej, det var en ganska tråkig kväll.

练习与活动 (Exercises and Activities)

  1. 助动词练习：

    • 通过填空和对话练习助动词的使用。
    • 例：Stryk under alla hjälpverb + infinitiv i Jag måste köpa … (划出“我必须买……”中的所有助动词 + 不定式。)

  2. 频率副词练习：

    • 通过填空和对话练习频率副词的使用。
    • 例：Vad gör du ofta/sällan/ibland/aldrig på fritiden? (你在空闲时间经常/很少/有时/从不做什么？)

  3. 形容词形式练习：

    • 通过填空和对话练习形容词的形式。
    • 例：Säg rätt form av adjektivet. (说出形容词的正确形式。)

  4. 动词过去时练习：

    • 通过填空和对话练习动词的过去时。
    • 例：Stryk under alla verb i preteritum i texten här ovanför om Per och Mia. (划出上面关于Per和Mia的文本中的所有过去时动词。)

总结

第五单元主要围绕娱乐、体育活动、时间与频率等主题展开，重点学习了助动词 + 不定式、频率副词、形容词形式、动词过去时等语法。通过对话、听力、拼写等多种练习形式，帮助学生掌握瑞典语的日常交流能力。

语法拓展

  1. **助动词 + 不定式 (Hjälpverb + infinitiv)**：

    • 瑞典语中，助动词用于表达意愿、能力、必要性等，后面接动词的不定式。常见的助动词有：
      • kan (能), vill (想), ska (将), måste (必须)
    • 例：
      • Jag ska gå på bio ikväll. (我今晚要去看电影。)
      • Jag måste plugga imorgon. (我明天必须学习。)

  2. **频率副词 (Adverb för frekvens)**：

    • 频率副词用于描述动作的频率，常见的有：
      • aldrig (从不), sällan (很少), ibland (有时), ofta (经常), alltid (总是)
    • 例：
      • Jag går aldrig på opera. (我从不看歌剧。)
      • Jag går ofta på bio. (我经常去看电影。)

  3. **形容词的形式 (Adjektiv: former)**：

    • 瑞典语形容词的形式根据名词的性别和数变化。常见的形式有：
      • en-words (通性名词)：romantisk film (浪漫电影)
      • ett-words (中性名词)：roligt program (有趣的节目)
      • 复数形式：romantiska filmer (浪漫电影), roliga program (有趣的节目)
    • 例：
      • Jag tycker om romantiska filmer. (我喜欢浪漫电影。)
      • Det är ett roligt program. (这是一个有趣的节目。)

  4. **动词的过去时 (Preteritum)**：

    • 瑞典语动词的过去时用于描述过去发生的动作。常见的过去时形式有：
      • 规则动词：-de, -te (例：gick, såg)
      • 不规则动词：特殊变化 (例：var, hade)
    • 例：
      • Jag gick på bio igår. (我昨天去看电影了。)
      • Jag såg en bra film. (我看了一部好电影。)

Rivstart 6

  1. 家庭与亲属：

    • 家庭成员：
      • faster (姑姑), farbror (叔叔), morbror (舅舅), moster (姨妈), mormor (外婆), farmor (奶奶), farfar (爷爷), syskon (兄弟姐妹), kusiner (表兄弟姐妹), barnbarn (孙子/孙女), plastföräldrar (继父母), bonusbarn (继子女)
    • 其他亲属词汇：
      • släkt (家族), föräldrar (父母), son (儿子), dotter (女儿), bror (兄弟), syster (姐妹), kusin (表兄弟姐妹)

  2. 诺贝尔奖相关词汇：

    • Nobelpriset (诺贝尔奖), kemipriset (化学奖), forskningsstipendium (研究奖学金), molekyler (分子), prissumma (奖金), ceremoni (仪式), festsal (宴会厅), dynamit (炸药), nitroglycerin (硝化甘油), fabrik (工厂), testamente (遗嘱), fond (基金)

  3. 其他常用词汇：

    • possessiva pronomen (物主代词), relativt pronomen (关系代词), objektspronomen (宾语代词), tidsadverb (时间副词), adjektiv (形容词), verbgrupper (动词组)

语法 (Grammar)

  1. **物主代词 (Possessiva pronomen)**：

    • 物主代词用于表示所属关系，形式根据名词的性别和数变化。常见的形式有：
      • min/mitt/mina (我的), din/ditt/dina (你的), hans (他的), hennes (她的), vår/vårt/våra (我们的), er/ert/era (你们的), deras (他们的)
    • 例：
      • Min syster är läkare. (我的姐姐是医生。)
      • Ditt hus är stort. (你的房子很大。)

  2. **关系代词 (Relativt pronomen)**：

    • 关系代词 som 用于连接主句和从句，通常指代前面提到的名词。
    • 例：
      • Jag har en faster som är psykolog. (我有一个姑姑是心理学家。)
      • Det är en film som jag gillar. (这是一部我喜欢的电影。)

  3. **宾语代词 (Objektspronomen)**：

    • 宾语代词用于动词或介词后，表示动作的接受者。常见的形式有：
      • mig (我), dig (你), honom (他), henne (她), oss (我们), er (你们), dem (他们)
    • 例：
      • Han ringer mig. (他给我打电话。)
      • Jag träffade henne igår. (我昨天见到了她。)

  4. **动词组 (Verbgrupper)**：

    • 瑞典语动词根据过去时的变化分为四组：
      • Grupp 1：-de (例：tala → talade)
      • Grupp 2a：-de (例：bygga → byggde)
      • Grupp 2b：-te (例：resa → reste)
      • Grupp 3：-dde (例：bo → bodde)
      • **Grupp 4 (SPECIAL)**：特殊变化 (例：skriva → skrev, dö → dog)
    • 例：
      • Jag talade med honom igår. (我昨天和他说话了。)
      • Han reste till Spanien förra veckan. (他上周去了西班牙。)

文章内容总结 (Sammandrag av texterna)

Min faster är Nobelpristagare**

Min faster är Nobelpristagare
– Vad gjorde du i lördags?
– Jag var på Stadshuset på fest.
– Nej, är det sant?! På Nobelfesten?!
– Ja, jag har en faster som fick Nobelpriset.
– Nähä! Vilket pris fick hon?
– Kemipriset.
– Wow! Var pluggade hon?
– Hon läste kemi i Uppsala på 80-talet och började forska direkt efter examen.
– Träffade du henne ofta?
– Nja, inte så ofta. Hon jobbade mycket på helgerna, men ibland kom hon hem till oss. Min familj bodde i Stockholm, så det var ganska nära. Sedan fick hon ett stort forskningsstipendium och åkte till Tyskland. Vi brukade besöka henne på sommaren.
– Jaha. Ku!!
– Ja, det var spännande. Men efter det flyttade hon till USA och forskade om molekyler. Hon gifte sig och fick barn. Vi skrev brev och mejlade till dem och de ringde oss ganska ofta. Och nu i höstas hörde vi på radio om priset. Otroligt!
– Ja, helt fantastiskt! Så du träffade en massa släktingar i helgen?
– Ja, precis. Det var min farbror och mina kusiner från USA. Och så min släkt här i Sverige, mormor och farmor och mostrar och alla plastföräldrar och bonussystem. Vi hade en släkrmiddag med julmat i fredags. Och så i lördags var det prisutdelning och fest.
– Roligt! Kungen, då? Träffade du honom?
– Nja, inte precis. Jag satt ganska långt bort från honom. Men jag träffade en massa nya människor, till exempel en kille som har ett vandrarhem på Höga kusten. Han ska ringa mig nästa gång han är i Stockholm.

Mitt barnbarn heter också Oscar

Mitt barnbarn heter också Oscar

  1. – Sofie, vad heter din bror?

    • Thomas. Din då?
    • Han heter Per.
    • Fint namn!

  2. – Axel, vad heter ditt barnbarn?

    • Han heter Oscar.
    • Nämen! Mitt barnbarn heter också Oscar!

  3. – Bor dina systrar också i Sverige, Gail?

    • Nej, de bor i Australien. Var bor dina syskon?
    • Mina bröder bor i Nederländerna, men min syster bor i Sverige.

Alfred Nobel

Alfred Nobel
Den 10 december är en speciell dag – Nobeldagen. Sveriges kung Carl XVI Gustaf delar ut Nobelpriset i fysik, kemi, medicin och litteratur i Stockholms konserthus. Han delar också ut Riksbankens pris i ekonomi. Samma dag har man en ceremoni för fredspriset i Oslo. Prissumman är lite olika varje år men 2013 var den ungefär 8 miljoner.

På kvällen är det stor middag med dans i Stockholms stadshus. Festsalen är dekorerad med blommor från San Remo. Det var i San Remo som Alfred Nobel dog och det var just den 10 december. Då var han 63 år gammal.

Alfred Nobel föddes i Stockholm är 1833 men växte upp i St Petersburg. Han var mycket intresserad av kemi och fysik, men också av litteratur och språk och han talade ryska, engelska, tyska och franska flytande.

År 1863 flyttade familjen Nobel tillbaka till Stockholm. Där började de experimentera med nitroglycerin. Ett av experimenten slutade i katastrof för nitroglycerinet exploderade. Alfreds bror Emil och flera andra personer dog.

Men Alfred Nobel byggde en ny fabrik och fortsatte arbetet och 1867 tog han patent på dynamit. Han började tjäna mycket pengar. Han hade cirka 90 fabriker i 20 olika länder och han reste mycket. Han bodde nästan 20 år i Paris och hade ett stort hus i Sverige också.

Nobel hade relationer med några kvinnor men gifte sig inte och han fick inga barn. Nobel skrev i sitt testamente att man skulle starta en fond av hans pengar och dela ut ett stort pris i hans namn varje år. Fem år efter hans död delade man ut de första Nobelprisen.

I Stockholm kan man se Nobels dynamitfabrik och besöka Nobelmuseet. I Karlskoga i Värmland finns det också ett Nobelmuseum.

练习与活动 (Exercises and Activities)

  1. 物主代词练习：

    • 通过填空和对话练习物主代词的使用。
    • 例：Vad heter din pappa? (你爸爸叫什么名字？)

  2. 关系代词练习：

    • 通过填空和对话练习关系代词 som 的使用。
    • 例：Jag har en faster som är psykolog. (我有一个姑姑是心理学家。)

  3. 宾语代词练习：

    • 通过填空和对话练习宾语代词的使用。
    • 例：Han ringer mig. (他给我打电话。)

  4. 动词组练习：

    • 通过填空和分类练习动词的过去时形式。
    • 例：Stryk under alla verb i preteritum i texten Dynamitkungen. (划出“炸药之王”文本中的所有过去时动词。)

总结

第六单元主要围绕家庭、亲属、诺贝尔奖等主题展开，重点学习了物主代词、关系代词、宾语代词、动词组等语法。通过对话、听力、拼写等多种练习形式，帮助学生掌握瑞典语的日常交流能力。

语法拓展

  1. **物主代词 (Possessiva pronomen)**：

    • 物主代词用于表示所属关系，形式根据名词的性别和数变化。常见的形式有：
      • min/mitt/mina (我的), din/ditt/dina (你的), hans (他的), hennes (她的), vår/vårt/våra (我们的), er/ert/era (你们的), deras (他们的)
    • 例：
      • Min syster är läkare. (我的姐姐是医生。)
      • Ditt hus är stort. (你的房子很大。)

  2. **关系代词 (Relativt pronomen)**：

    • 关系代词 som 用于连接主句和从句，通常指代前面提到的名词。
    • 例：
      • Jag har en faster som är psykolog. (我有一个姑姑是心理学家。)
      • Det är en film som jag gillar. (这是一部我喜欢的电影。)

  3. **宾语代词 (Objektspronomen)**：

    • 宾语代词用于动词或介词后，表示动作的接受者。常见的形式有：
      • mig (我), dig (你), honom (他), henne (她), oss (我们), er (你们), dem (他们)
    • 例：
      • Han ringer mig. (他给我打电话。)
      • Jag träffade henne igår. (我昨天见到了她。)

  4. **动词组 (Verbgrupper)**：

    • 瑞典语动词根据过去时的变化分为四组：
      • Grupp 1：-de (例：tala → talade)
      • Grupp 2a：-de (例：bygga → byggde)
      • Grupp 2b：-te (例：resa → reste)
      • Grupp 3：-dde (例：bo → bodde)
      • **Grupp 4 (SPECIAL)**：特殊变化 (例：skriva → skrev, dö → dog)
    • 例：
      • Jag talade med honom igår. (我昨天和他说话了。)
      • Han reste till Spanien förra veckan. (他上周去了西班牙。)

Rivstart 7

生词 (Vocabulary)

  1. 购物与消费：

    • 购物相关词汇：
      • shoppa (购物), outlet (奥特莱斯), second hand (二手), rea (打折), galleria (购物中心), musikaffär (音乐商店), loppis (跳蚤市场), nätet (网络), öppet köp (无理由退货), bytesrätt (换货权), kvitto (收据)
    • 服装与配饰：
      • byxor (裤子), kjol (裙子), kavaj (西装外套), linne (背心), mössa (帽子), slips (领带), skjorta (衬衫), tröja (毛衣), kalsonger (内裤), trosor (内裤), bh (胸罩), strumpor (袜子), skor (鞋子)
    • 颜色与图案：
      • blå (蓝色), vit (白色), grön (绿色), grå (灰色), orange (橙色), randig (条纹的), rutig (格子的), gul (黄色), röd (红色), brun (棕色), svart (黑色), rosa (粉色), prickig (圆点的)

  2. 其他常用词汇：

    • indefinit pronomen (不定代词), adjektiv (形容词), komparation (比较级), substantiv (名词), bestämd form (定冠词形式), plural (复数), verbgrupper (动词组)

语法 (Grammar)

  1. **不定代词 (Indefinit pronomen)**：

    • 不定代词用于表示不确定的人或物，常见的形式有：
      • någon (某人/某物), något (某物), några (一些)
      • ingen (没有人/没有物), inget (没有物), inga (没有)
    • 例：
      • Jag har ingen bil. (我没有车。)
      • Jag har inget piano. (我没有钢琴。)

  2. **形容词的比较级 (Adjektiv: komparation)**：

    • 形容词的比较级用于比较两个事物，常见的形式有：
      • billig (便宜的) → billigare (更便宜的)
      • ljus (明亮的) → ljusare (更明亮的)
      • stor (大的) → större (更大的)
    • 例：
      • Den här skjortan är billigare. (这件衬衫更便宜。)
      • Har ni någon ljusare färg? (你们有更亮的颜色吗？)

  3. **名词的定冠词形式 (Substantiv: bestämd form)**：

    • 名词的定冠词形式通过在名词后加后缀来表示。例如：
      • en säng → sängen (床)
      • ett täcke → täcket (被子)
      • sängar → sängarna (床, 复数)
      • täckena → täckena (被子, 复数)
    • 例：
      • Sängen är skön. (这张床很舒服。)
      • Täcket är varmt. (这条被子很暖和。)

  4. **动词组 (Verbgrupper)**：

    • 瑞典语动词根据过去时的变化分为四组：
      • Grupp 1：-de (例：tala → talade)
      • Grupp 2a：-de (例：bygga → byggde)
      • Grupp 2b：-te (例：resa → reste)
      • Grupp 3：-dde (例：bo → bodde)
      • **Grupp 4 (SPECIAL)**：特殊变化 (例：skriva → skrev, dö → dog)
    • 例：
      • Jag talade med honom igår. (我昨天和他说话了。)
      • Han reste till Spanien förra veckan. (他上周去了西班牙。)

文章内容总结 (Sammandrag av texterna)

Vad shoppar du?

Vad shoppar du?
Tidningen Storstadsbladet intervjuade två personer om deras shopping.
Frågorna var:

1 Vad shoppar du?
2 Hur mycket pengar shoppar du för varje månad?
3 Berätta om ett bra och ett dåligt köp.

Markus, 29
1 Jag köper nästan alltid något. Jag blir glad av att köpa nya saker.
2 Jag shoppar för tre-fyra tusen kronor varje månad och ibland har jag inga pengar kvar i slutet av månaden. Men jag ska sluta shoppa så mycket. Om jag kan!
3 Jag köpte en väska på en outlet i USA förra året. Den var så smygg! Men min systemkamera var ett dåligt köp. Den var jättedyr och jag använder bara min mobil när jag fotar.

Elin, 48
1 Jag shoppar sällan. Jag är inte speciellt intresserad av mode och man behöver inte så mycket kläder. Jag går mest till second hand-affärer, men ibland handlar jag på rea.
2 Jag shoppar för ungefär tre- till femhundra kronor i månden. Jag handlar nästan bara när jag behöver något. Det kan vara några nya strumpor eller något härschampo till exempel. Ibland åker jag till stan och går i musikaffärer. Jag spelar trummor och skulle vilja köpa ett nytt trumset, men det kostar så mycket. Jag kanske kan köpa ett begagnat.
3 I våras köpte jag en fin tavla på loppis för femtio kronor. Det var ett bra köp! Jag gör sällan dåliga köp, men en gång köpte jag en begagnad teve på nätet. Den fungerade bara i en vecka. Det var inte så bra.

Maja skriver på nätet

Maja skriver på nätet
Välkomna till min sida på nätet!
Hej, jag heter Maja och är 34 år.
Jag har två små underbara barn, Liam, 7 år och Natalie, 4 år. Jag är singelmamma och min ekonomi är inte så bra. Nu har jag ett litet (stort 😊) experiment: shoppingstrejk i ETT ÅR för mig – inga nya kläder och inga nya skor!

Shoppingstrejken fortsätter …
Fyra månader och ingen shopping. Nu är det jobbigt! Jag var ute på stan med några kompisar och tittade i affärer. Och där såg jag: ett fint gult linne! Jag har många linnen hemma, men inget gult! Det bara hängde där och väntade på mig! Men, nej, jag får inte köpa det… Jag ska sluta gå i affärer!

Inte bara jobbigt!
Okej, jag får inte shoppa. Finns det något positivt med det? Ja, faktiskt.
1 Min ekonomi har blivit mycket bättre! Nu kan jag spara lite pengar till Liam och Natalie 😊❤️ varje månad.
2 Jag använder alla mina kläder. Förut köpte jag en massa kläder som bara hängde i garderoben.
3 Jag lånar kläder av mina vänner och mina vänner lånar mina kläder. Smart, eller hur?
4 MAN BLIR INTE GLADARE AV ATT KÖPA SAKER. (Tror jag … 😊)

Kommentarer
Fia 21:17 5/11 2013:
Maja, du är bäst!! Jag ska också sluta shoppa! Vad ska du köpa när du får shoppa igen?
Maja 22:03 5/11 2013-07-20
Tack, Fia! Jag ska köpa en ny dator!

Köpa säng

Köpa säng
Vilma och Andreas ska flytta ihop i en ny lägenhet och de behöver köpa möbler.
De börjar på avdelningen för sängar.

Säljare: Vad kan jag hjälpa er med?
Andreas: Jo, vi tänkte titta på en ny säng.
Säljare: Då kan ni följa med mig. Här har vi vår Sova gott-serie. De här sängarna är mycket populära. Varsågoda, det går bra att prova.
Andreas: Åh, vilken skön säng! Vad tycker du, Vilma?
Vilma: Jag vet inte … Madrassen är lite för hård för mig. Har ni någon mjukare säng?
Säljare: Självklart. Du kan pröva den här sängen. Prinsessa, heter den.
Vilma: Den här är perfekt för mig!
Säljare: Då kan ni köpa två 80-sängar och ställa ihop dem, så har ni en dubbelsäng som passar båda.
Andreas: Det låter bra. Hur mycket kostar det totalt?
Säljare: Det blir 23 500 för båda sängarna.
Vilma: Oj, det var dyrt! Andreas, vi kanske ska titta på några billigare sängar?
Säljare: Det kan ni göra, men de här sängarna har absolut bäst kvalitet. Det är 30 års garanti på dem. Och just nu har vi ett specialerbjudande. Till sängarna får ni de här kuddarna, lakanen och duntäckena utan extra kostnad. Lakanen är i egyptisk bomull, mycket fina! Och ni får köpa de här sänglamporna för halva priset!
Andreas: Vilma, jag tycker att vi tar det!
Vilma: Men det är mycket pengar …
Andreas: Ja, vi kanske ska tänka lite.
Säljare: Javisst. Men vi har bara det här erbjudandet till söndag.

I affärer

I affärer
1 – Hej! Kan jag hjälpa till?
– Ja, jag skulle vilja prova de här röda byxorna.
– Vilken storlek har du?
– 38.
– Ett ögonblick. Här har vi ett par. (…) Passar de bra?
– Nja, de är lite för stora. Har ni en storlek mindre?
– Inte i den färgen, tyvärr. Men det finns ett par gröna i 36.
– Hmm, jag ville ha de röda byxorna … Har ni öppet köp?
– Självklart. Vi har öppet köp i två veckor och bytesrätt i 30 dagar.
– Okej, vad bra. Då tar jag de gröna byxorna och funderar lite.

2 – Hej, hur kan jag hjälpa dig?
– Jag letar efter en ny ögonskugga.
– Jaha, då ska vi se. Den här tror jag kan passa dig.
– Nja, den är lite för mörk. Kan jag få titta på någon ljusare?
– Självklart. Då har vi den här till exempel.
– Den var bättre. Hur mycket kostar den?
– 210 kronor.
– Oj! Har ni någon billigare?
– Ja, den här skuggan kostar 175 kronor, men den är mindre.
– Jag tar den mindre då.

3 – Hej, vill du ha hjälp?
– Nej, tack. Jag tittar bara.
– Okej. Säg till om du behöver hjälp sedan.

4 – Hej! Jag behöver nya löparskor. Kan du hjälpa mig?
– Javisst.
– Det spelar inte så stor roll. Jag springer mycket, både i skogen och på vägar, så jag vill ha bra skor.
– Okej, då kan du prova de här skorna. De kostar 1195 kronor. Vilken storlek?
– 43.
– Du kan prova på löpbandet. (…) Sitter de bra?
– Ja, de här sitter jättebra. Jag tar dem.

练习与活动 (Exercises and Activities)

  1. 不定代词练习：

    • 通过填空和对话练习不定代词的使用。
    • 例：Jag har ingen bil. (我没有车。)

  2. 形容词比较级练习：

    • 通过填空和对话练习形容词的比较级。
    • 例：Den här skjortan är billigare. (这件衬衫更便宜。)

  3. 名词定冠词形式练习：

    • 通过填空和分类练习名词的定冠词形式。
    • 例：Sängen är skön. (这张床很舒服。)

  4. 动词组练习：

    • 通过填空和分类练习动词的过去时形式。
    • 例：Jag talade med honom igår. (我昨天和他说话了。)

总结

第七单元主要围绕购物、服装、颜色与图案等主题展开，重点学习了不定代词、形容词比较级、名词定冠词形式、动词组等语法。通过对话、听力、拼写等多种练习形式，帮助学生掌握瑞典语的日常交流能力。

语法拓展

  1. **不定代词 (Indefinit pronomen)**：

    • 不定代词用于表示不确定的人或物，常见的形式有：
      • någon (某人/某物), något (某物), några (一些)
      • ingen (没有人/没有物), inget (没有物), inga (没有)
    • 例：
      • Jag har ingen bil. (我没有车。)
      • Jag har inget piano. (我没有钢琴。)

  2. **形容词的比较级 (Adjektiv: komparation)**：

    • 形容词的比较级用于比较两个事物，常见的形式有：
      • billig (便宜的) → billigare (更便宜的)
      • ljus (明亮的) → ljusare (更明亮的)
      • stor (大的) → större (更大的)
    • 例：
      • Den här skjortan är billigare. (这件衬衫更便宜。)
      • Har ni någon ljusare färg? (你们有更亮的颜色吗？)

  3. **名词的定冠词形式 (Substantiv: bestämd form)**：

    • 名词的定冠词形式通过在名词后加后缀来表示。例如：
      • en säng → sängen (床)
      • ett täcke → täcket (被子)
      • sängar → sängarna (床, 复数)
      • täckena → täckena (被子, 复数)
    • 例：
      • Sängen är skön. (这张床很舒服。)
      • Täcket är varmt. (这条被子很暖和。)

  4. **动词组 (Verbgrupper)**：

    • 瑞典语动词根据过去时的变化分为四组：
      • Grupp 1：-de (例：tala → talade)
      • Grupp 2a：-de (例：bygga → byggde)
      • Grupp 2b：-te (例：resa → reste)
      • Grupp 3：-dde (例：bo → bodde)
      • **Grupp 4 (SPECIAL)**：特殊变化 (例：skriva → skrev, dö → dog)
    • 例：
      • Jag talade med honom igår. (我昨天和他说话了。)
      • Han reste till Spanien förra veckan. (他上周去了西班牙。)

1

“Hygien” 是瑞典语，意思是“卫生”。以下是关于这个词的详细讲解：

1. Hygien 的含义

  • Hygien 指的是保持清洁和健康的状态，通常与个人卫生、公共卫生和环境清洁相关。
    • 例如：
      • personlig hygien（个人卫生）
      • mat hygien（食品卫生）。

2. 相关词汇

  • renlighet：清洁
  • hälsa：健康
  • tvål：肥皂
  • schampo：洗发水
  • tandborste：牙刷
  • tandkräm：牙膏
  • handsprit：洗手液
  • desinfektion：消毒

3. 例句

  1. **God hygien är viktigt för att förhindra sjukdomar.**（良好的卫生对于预防疾病很重要。）
  2. **Tvätta händerna regelbundet för att upprätthålla hygien.**（定期洗手以保持卫生。）
  3. **Restauranger måste följa strikta hygienregler.**（餐厅必须遵守严格的卫生规定。）

4. 卫生习惯

  • Tvätta händerna：洗手
  • Borsta tänderna：刷牙
  • Använda handsprit：使用洗手液
  • Hålla renlighet i hemmet：保持家庭清洁

5. 练习建议

  • 你可以尝试用这些词汇造句，或者描述你的日常卫生习惯。
    • 例如：
      • **Jag borstar tänderna två gånger om dagen.**（我每天刷两次牙。）
      • **Vi använder handsprit efter att ha handlat.**（我们购物后使用洗手液。）

如果你需要更多关于“hygien”的讲解或练习，请告诉我！ 😊
“Godis” 是瑞典语，意思是“糖果”或“甜食”。以下是关于这个词的详细讲解：

1. Godis 的含义

  • Godis 指的是各种甜食，如糖果、巧克力、软糖等。
    • 例如：
      • choklad（巧克力）
      • lakrits（甘草糖）
      • gelégodis（软糖）。

2. 相关词汇

  • choklad：巧克力
  • lakrits：甘草糖
  • gelégodis：软糖
  • kola：可乐糖
  • sura godis：酸糖
  • godispåse：糖果袋
  • godisbutik：糖果店

3. 例句

  1. **Barnen älskar godis.**（孩子们喜欢糖果。）
  2. **Vi köpte en stor påse godis till bio.**（我们为看电影买了一大袋糖果。）
  3. **Godis är inte så nyttigt, men det är gott.**（糖果不太健康，但很好吃。）

4. 糖果的种类

  • Choklad：巧克力
    • 例如：mjölkchoklad（牛奶巧克力）、mörk choklad（黑巧克力）。
  • Lakrits：甘草糖
    • 例如：salt lakrits（咸甘草糖）、söt lakrits（甜甘草糖）。
  • Gelégodis：软糖
    • 例如：hallongelé（覆盆子软糖）、bärigelé（浆果软糖）。

5. 练习建议

  • 你可以尝试用这些词汇造句，或者描述你喜欢的糖果。
    • 例如：
      • **Jag gillar choklad och gelégodis.**（我喜欢巧克力和软糖。）
      • **Vi köpte godis i godisbutiken.**（我们在糖果店买了糖果。）

如果你需要更多关于“godis”的讲解或练习，请告诉我！ 😊

这段内容是关于 förpackning（包装） 和 vara（商品） 的组合练习。以下是详细讲解：

1. 包装词汇

以下是常见的包装类型：

  • en burk：一个罐子
  • en dosa：一个盒子
  • en flaska：一个瓶子
  • en påse：一个袋子
  • ett paket：一个包裹
  • en tub：一个管状容器
  • en ask：一个盒子（通常用于小件物品）

2. 商品词汇

以下是常见的商品名称：

  • chips：薯片
  • kaviar：鱼子酱
  • marmelad：果酱
  • olja：油
  • tandkräm：牙膏
  • choklad：巧克力
  • ketchup：番茄酱
  • mineralvatten：矿泉水
  • räkor：虾
  • tandpetare：牙签
  • cigaretter：香烟
  • knäckebröd：脆面包
  • mjukost：软奶酪
  • schampo：洗发水
  • tändstickor：火柴
  • fil：酸奶
  • lingonsylt：越橘果酱
  • mjöl：面粉
  • sill：鲱鱼
  • ärtor：豌豆
  • godis：糖果
  • läsk：汽水
  • mjölk：牛奶
  • snus：鼻烟
  • öl：啤酒

3. 组合示例

  • en påse räkor：一袋虾
  • en burk kaviar：一罐鱼子酱
  • en flaska olja：一瓶油
  • ett paket knäckebröd：一包脆面包
  • en tub tandkräm：一管牙膏
  • en ask tändstickor：一盒火柴

4. 练习建议

你可以尝试将包装和商品进行组合，例如：

  • en flaska mineralvatten（一瓶矿泉水）
  • en dosa cigaretter（一盒香烟）
  • en påse godis（一袋糖果）
  • en burk fil（一罐酸奶）

如果你需要更多关于包装和商品的讲解或练习，请告诉我！ 😊

好的！我们可以用瑞典语来讨论 vad ni ska äta idag（今天你们要吃什么）。以下是一些相关的词汇和句子，帮助你进行对话：

1. 常用词汇

  • frukost：早餐
  • lunch：午餐
  • middag：晚餐
  • mellanmål：小吃
  • mat：食物
  • dryck：饮料
  • frukt：水果
  • grönsaker：蔬菜
  • kött：肉
  • fisk：鱼
  • vegetarisk：素食的
  • vegansk：纯素的

2. 常用句子

  • **Vad ska vi äta idag?**（今天我们要吃什么？）
  • **Jag tänker äta…**（我打算吃……）
  • **Vad har du planerat för mat idag?**（你今天计划吃什么？）
  • **Vi kan göra…**（我们可以做……）
  • **Jag är sugen på…**（我想吃……）
  • **Vill du ha…?**（你想要……吗？）

3. 对话示例

对话 1

  • A: Hej! Vad ska vi äta till lunch idag?
    （嘿！我们今天午餐吃什么？）
  • B: Jag tänker äta en sallad med kyckling.
    （我打算吃一份鸡肉沙拉。）
  • A: Låter gott! Jag tar en vegetarisk wrap.
    （听起来不错！我要一个素食卷饼。）

对话 2

  • A: Vad har du planerat för middag idag?
    （你今天晚餐计划吃什么？）
  • B: Vi kan göra pasta med köttfärssås.
    （我们可以做肉酱意面。）
  • A: Bra idé! Jag hjälper till att laga mat.
    （好主意！我来帮忙做饭。）

对话 3

  • A: Jag är sugen på sushi ikväll.
    （我今晚想吃寿司。）
  • B: Okej, vi kan beställa sushi.
    （好的，我们可以点寿司。）
  • A: Perfekt! Jag tar laksushi och du?
    （完美！我要三文鱼寿司，你呢？）
  • B: Jag tar räksushi och en misosoppa.
    （我要虾寿司和一碗味噌汤。）

4. 练习建议

  • 你可以尝试用这些句子和朋友或家人讨论今天的饮食计划。
  • 例如：
    • **Vad ska du äta till frukost?**（你早餐要吃什么？）
    • **Jag tänker äta yoghurt med müsli.**（我打算吃酸奶配麦片。）

如果你需要更多关于饮食对话的讲解或练习，请告诉我！ 😊
“Fina saker” 是瑞典语，意思是“好东西”或“美好的事物”。以下是关于这个短语的详细讲解：

1. Fina

  • Fina 是形容词 fin 的复数形式，意思是“好的”、“漂亮的”或“美好的”。
    • 例如：
      • en fin dag（美好的一天）
      • fina kläder（漂亮的衣服）。

2. Saker

  • Saker 是名词 sak 的复数形式，意思是“东西”或“事物”。
    • 例如：
      • en sak（一件事）
      • många saker（很多东西）。

3. Fina saker 的用法

  • Fina saker 通常用来描述令人愉悦或美好的事物。
    • 例如：
      • **Hon gillar fina saker.**（她喜欢美好的事物。）
      • **Vi köpte några fina saker på loppisen.**（我们在跳蚤市场买了一些好东西。）

4. 相关词汇

  • vackra saker：美丽的东西
  • trevliga saker：愉快的事情
  • dyra saker：昂贵的东西
  • enkel saker：简单的东西

5. 例句

  1. **Det finns många fina saker i livet att uppskatta.**（生活中有很多美好的事物值得欣赏。）
  2. **Jag älskar att hitta fina saker på second hand-butiker.**（我喜欢在二手店找到好东西。）
  3. **Vi samlar på fina saker från våra resor.**（我们收集旅行中的美好事物。）

6. 练习建议

  • 你可以尝试用 fina saker 造句，或者描述你喜欢的美好事物。
    • 例如：
      • **Jag gillar fina saker som konst och musik.**（我喜欢艺术和音乐这样的美好事物。）
      • **Det är kul att ge bort fina saker till vänner.**（给朋友送美好的东西很有趣。）

如果你需要更多关于“fina saker”的讲解或练习，请告诉我！ 😊

好的！我们来看一下 Per 和 Mia 的对话中所有的 preteritum（过去时） 动词，并标记出哪些是 特殊动词。

1. 对话中的动词

以下是对话中所有的 preteritum 动词：

  1. gick（去）

    • 原形：gå
    • 类型：特殊动词（不规则变化）。

  2. ville（想）

    • 原形：vilja
    • 类型：特殊动词（不规则变化）。

  3. stannade（停留）

    • 原形：stanna
    • 类型：规则动词（规则变化）。

  4. ringde（打电话）

    • 原形：ringa
    • 类型：规则动词（规则变化）。

  5. beställde（订购）

    • 原形：beställa
    • 类型：规则动词（规则变化）。

  6. åt（吃）

    • 原形：äta
    • 类型：特殊动词（不规则变化）。

  7. tittade（看）

    • 原形：titta
    • 类型：规则动词（规则变化）。

  8. tyckte（认为）

    • 原形：tycka
    • 类型：规则动词（规则变化）。

  9. var（是）

    • 原形：vara
    • 类型：特殊动词（不规则变化）。

  10. somnade（睡着）

    • 原形：sova
    • 类型：规则动词（规则变化）。

  11. mådde（感觉）

    • 原形：må
    • 类型：特殊动词（不规则变化）。

  12. hade（有）

    • 原形：ha
    • 类型：特殊动词（不规则变化）。

2. 特殊动词

以下是对话中的 特殊动词（不规则变化）：

  1. gick（去）
  2. ville（想）
  3. åt（吃）
  4. var（是）
  5. mådde（感觉）
  6. hade（有）

3. 规则动词

以下是对话中的 规则动词（规则变化）：

  1. stannade（停留）
  2. ringde（打电话）
  3. beställde（订购）
  4. tittade（看）
  5. tyckte（认为）
  6. somnade（睡着）

4. 总结

  • 特殊动词：gick, ville, åt, var, mådde, hade
  • 规则动词：stannade, ringde, beställde, tittade, tyckte, somnade

如果你需要更多关于动词变位的讲解或练习，请告诉我！ 😊

License

本文采用 署名-非商业性使用-相同方式共享 4.0 国际 许可协议，转载请注明出处。

.

.